fredag 30 augusti 2013

ULB Uddevalla–Lelångens Järnväg

I början på sommaren tog jag en tur med motorcykeln upp till Dalsland. Härliga vägar och vackert väder gjorde resan perfekt. 
När jag körde söderut på väg 172 såg det ut som en gammal banvall som följde vägens sträckning. Det måste ju kollas upp och det visade sig vara det som tidigare var Lelångenbanan. 



Lelångenbanan var en järnväg mellan Bengtsfors och Uddevalla. Den transporterade resenärer, post och gods mellan 1895-1964. En stor del av det gods som fraktades var träpålar som användes som stöttor i engelska kolgruvor, sk pitprops. Banan gick från Uddevalla, via Bäckefors och Billingsfors, till Bengtsfors vid sjön Lelången, därav namnet. För att hålla kostnaderna nere tänkte man sig att bygga med endast 600 mm spårvidd, men detta godkändes inte av Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen. Det blev en smalspårig (891 mm), 8,9 mil lång järnväg. Kostnaden för banan inklusive rullande materiel uppgick till 2 985 000 kronor (ca 175 milj i dagens penningvärde).


Bygget av Lelångenbanan.

Rallare med gruståg 1893


I Svenska Järnvägsföreningens minnesskrift från 1926 står följande:
"Järnvägsbyggnad i dessa trakter med deras starkt kuperade terräng är ytterst besvärlig, och byggandet krävde även mycket arbete och pengar. Järnvägen företer också ovanligt många djupa skärningar i såväl berg som jord, höga bankar och en mängd skarpa kurvor av ända ned till 180 m. radie i huvudspåret. Många stigningar av upp till 16,67 ‰ förekomma. Å en sträcka av 6 km, närmast Uddevalla stiger järnvägen icke mindre än 85,4 m. ö. h. Under byggandet inträffade ej några missöden av allvarligare art.

Bygget har kommit till Bengtsfors. Här var det handkraft, spadar och skottkärror som gällde.
Bild: Sveriges Järnvägsmuseum


Den 31 juli 1895 invigdes järnvägen av Oscar II som åkte kungligt tåg till Bengtsfors och tillbaka. Här anländer kungen till Uddevalla Hamn.
Oscar II anländer

Några bilder från de första åren med ånglokstrafik.
Bäckefors 1900

Parti från Bengtsfors 1901



Dingelvik 1909.
  Bild: Sveriges Järnvägsmuseum



Bengtsfors.
Bild: Sveriges Järnvägsmuseum


1895 införskaffade ULB denna trevliga ångdressin. Den användes för inspektionsturer men också vid avlöningsdagarna då bolagets kassör åkte längs banan och betalade ut de anställdas löner. Bilden från Uddevalla hamn 1900.
  Bild: Sveriges Järnvägsmuseum  Foto: Thure Nihlén

Uddevalla trafikerades en tid av tre järnvägsbolag. UWHJ och ULB delade stationshus och bangård i hamnen, medan SJ f.o.m. 1903 hade trafik vid nuvarande station Uddevalla Central. 

Några bilder på Uddevalla Hamnstation genom tiderna. Den första bilden är från början av 1900-talet. Stationen med sitt plattformstak syns i bildens mitt. Taket togs senare bort.
Bild: Sveriges Järnvägsmuseum


Samma vy år 1940 och nu är taket över plattformarna borta. Tittar man närmare har en hel del annat också förändrats på 30-40 år.
Bild: Sveriges Järnvägsmuseum

Hamnstationen 1923     Bild: Sveriges Järnvägsmuseum

1940  Bild: Sveriges Järnvägsmuseum

1945

Bild: tvingby.se


Uddevalla Hamnstation inför rivningen 1961.
Bild: Sveriges Järnvägsmuseum

Ibland vid kraftiga vindar kunde bangården vid Hamnstationen svämma över.


Hamnen översvämmad 1923. Stationshuset till vänster.



Den 20 december 1956 upphörde persontrafiken vid den gamla stationen vid Uddevalla Hamn och istället gick tågen från Uddevalla Central byggd 1903. Bilden är från 40-talet och längst till höger skymtar ett par bensinpumpar.



Bild: Sveriges Järnvägsmuseum

För att ULB:s tåg skulle komma ut på linjen mot Bäckefors så måste de backa ut från Uddevalla C och sedan vända vid denna växel. Bilden är från 1963-64 strax innan trafiken lades ner.
Foto: Erik Sjöholm

Uddevalla Central 1963-64.
Bild: tvingby.se


En bild från Google Earth där man ser var ULB:s spår låg.




Från början kördes ånglok och här är en bild på ULB:s lokstation år 1920.
Bild: Sveriges Järnvägsmuseum



För att minska kostnaderna och förbättra lönsamheten sattes 1924 en kedjedriven(!) motorvagn, "Auto No1", i trafik. Den hade plats för 22 resenärer och motorn var en Hansa-Lloyd på beskedliga 48 hk. Sth (största tillåtna hastighet) var 40 km/tim.
Bild: Sveriges Järnvägsmuseum

Interiören i Auto No1.
Bild: Sveriges Järnvägsmuseum


Auto No 1 på bron över Ellenösundet 1925.

1927 förlängdes motorvagnen på ULB:s verkstad så att den fick 30 sittplatser och toalett. Kedjedriften ändrades till kardandrift samtidigt som motorn byttes till en Pierce-Arrow på 75 hk. Sth blev nu 50 km/tim.
Bild: Sveriges Järnvägsmuseum

Den förlängda Auto No 1 med tillkopplad personvagn på bron över Ellenösundet.


Rälsbuss nr 2 tillverkades av Lindholmen-Motala Verkstad och sattes i trafik 1936. Färgen var mörkröd och motorn en Buda på 120 hk. Sth var 60 km/tim.

Till Uddevalla kom den smalspåriga rälsbussen på normalspårig järnvägsvagn.
Bild: uddevallabloggen.se

1937 inköptes en begagnad motorvagn från Nordmark-Klarälvens Järnvägar (NKIJ). Motorn var helt slut, så en ny 240 hk motor från Skandiaverken monterades. Denna motor orsakade mycket problem, så efter bara två år byttes motor igen. Nu blev det en Wisconsin på 160 hk men problemen fortsatte. Nu tröttnade man och byggde om motorvagnen till en 3:e klass personvagn!
Bild: SJK


Hilding Carlsson-rälsbussar i Uddevalla 1962. Efter att järnvägen på Gotland lagts ner 1960 fick några av fordonen göra sina sista år på sträckan Uddevalla-Bäckefors. 
Bild: Sveriges Järnvägsmuseum


Tankning i Uddevalla 1963.



En bild från när dessa rälsbussar rullade på Gotland. Stationen är Tingstäde och året 1960.


Ett par rälsbussar från Gotlands Järnvägar lastas i Visby hamn för transport till Uddevalla 1960.
Bild: Sveriges Järnvägsmuseum

HC-buss i Högsäter 1961
Bild: Sveriges Järnvägsmuseum  Foto: Gösta Björe

...och en i Färgelanda.
Bild: tvingby.se

Färgelanda i svart/vitt.




Lane 1961.
Bild: Sveriges Järnvägsmuseum  Foto: Gösta Björe

Flygfoto över Lane från 1964. Stationshuset är kvar, men spåren upprivna.


Vid Dyrtorp kring 1960.
Bild: tvingby.se

Stationen Ellenö 1903.



Över Ellenösundet fanns två broar, en för vägtrafiken och en för järnvägen. Järnvägsbron gick 14 m över vattnet.
Bild: Sveriges Järnvägsmuseum


Bild: Sveriges Järnvägsmuseum




En vackert kolorerad bild med de båda broarna.
Bild: tvingby.se

Bäckefors. Det ursprungliga stationshuset som tillhörde Dalslands järnväg (DVVJ) låg på västra sidan. Då Lelångenbanan anslöts, låg huset i vägen och flyttades till östra sidan 1894. Till vänster i bild syns järnvägshotellet.
Bild: Sveriges Järnvägsmuseum

1930 ersattes det gamla stationshuset i Bäckefors med ett nytt.
Bild: Sveriges Järnvägsmuseum

En rejäl snövinter var det i Bäckefors1930.
Bild: Sveriges Järnvägsmuseum


Bild: Sveriges Järnvägsmuseum

Snö var det också i Färgelanda 1952. Här pratade man om drivor på upp till 4 meter!
Bild: Sveriges Järnvägsmuseum

Men det fanns också resurser för snöbekämpning!
Bild: Sveriges Järnvägsmuseum

I Bengtsfors fanns två stationer. Det var ULB:s Bengtsfors Västra med 891 mm spårvidd och DVVJ:s Bengtsfors Östra med 
1435 mm. En SJ rälsbuss vid Bengtsfors Västra 1952.
Bild: Sveriges Järnvägsmuseum

Bengtsfors Östra 1930.
Bild: Sveriges Järnvägsmuseum

I Bengtsfors fanns en tågfärja. Den gick från Bengtsfors Västra till sulfitfabriken och två vagnar fick plats på färjan.
Bild: Sven Lindskog

Mellan Billingsfors och Bengtsfors gick ULB och DVVJ i stort sett parallellt. En bild från Billingsfors med stationshus och vattentorn. Bilden är tagen 1975 och ULB:s smalspår, som låg alldeles framför stationhuset, är borta.
Foto: Björn Malmer

För att kunna transportera normalspåriga vagnar på ULB:s smalspår hade man överföringsvagnar. Man körde alltså upp en normalspårig vagn på en smalspårig överföringsvagn. 
Bild: Sveriges Järnvägsmuseum


ULB överföringsvagn år 1917.
Bild: Sveriges Järnvägsmuseum

Incidenter inträffade naturligtvis ibland. Här ett lok som spårat ur i Uddevalla hamn. Notera spåret med två spårvidder.



1942 spårade ett tåg ur söder om Färgelanda med stora materiella skador som följd.
Bild: Sven Lindskog

ULB körde också viss busstrafik. Mellan 1929-1931 kördes Högsäter-Lerdal och Högsäter-Starlanda men det gick med förlust och trafiken lades ner 1931. 1938 gjordes ett nytt försök med tre linjer. Dessa busslinjer övergick sedan till SJ Biltrafik vid förstatligandet 1940.
Högsätersbussen 1929

ULB drogs hela tiden med lönsamhetsproblem och 1936 inleddes samarbete med UWHJ (Uddevalla-Vänersborg-Herrljunga Järnväg). 1940 förstatligades banan och togs över av SJ. Den 28 maj 1960 lades delen Bengtsfors-Bäckefors ned. Här står det sista ordinarie rälsbusståget på Bengtsfors station.
Foto: Holger Gustafson

Bild: Sveriges Järnvägsmuseum




Den 26 september 1964 lades resterande sträcka Bäckefors-Uddevalla ned. Lelångenbanan var nu historia och rälsen revs upp. Här är sista tåget på ULB!
Foto: Bertil Thulin


Några bilder från en resa dagen innan den definitiva nedläggningen 1964.



Ett tåg vid Bursjön.




Stinsen i Färgelanda.




Sundsbron.



Idag är delar av den gamla banvallen gång- och cykelväg.



Lelångenbanans gamla hållplats vid Kopperöd.


Dagens busshållplats vid Kopperöds gård. Den gamla banvallen syns till höger i bild.



En intressant film om Lelångenbanan (ljudet börjar vid 00.50). Filmen är upplagd på Youtube av Håkan Bandgren.
video
.

Uddevalla 1910
Bild: Lelångenbanan av Svante Forsaeus

Karta över Uddevalla-Lelångens Järnväg. Kartan är från historiskt.nu och är hämtad ur Svenska Järnvägsföreningens 50-års skrift. Bearbetad, ändrad och färglagd av Rolf Sten.

Källor:
Lelångenbanan av Svante Forsaeus
historiskt.nu
Lelångebanan larstorparn.se
Sveriges Järnvägsmuseum
uddevallaindustrihistoriska.se
uddevallabloggen.se