söndag 20 april 2014

Hultafors



Hultafors är ett litet samhälle med ca 280 innevånare beläget vid Viaredssjön utefter Boråsbanan mellan Göteborg och Borås. Mest känt är Hultafors för Tumstocksfabriken och Sanatoriet.




Så här stod det om Hultafors i Svenska Turistföreningens årsskrift 1909:
"Nedanstående vackra bild visar oss en utsikt öfver Viaredssjön från Hultafors sanatorium i Västergötland, beläget vid Hultafors station på Göteborg-Borås-banan, 58 km. från den förra och 12 km. från den senare staden. Från Hultafors station, som ligger 507 fot ö. h., kommer man på några minuter upp till sanatoriet, hvilket ligger omkr. 900 f. ö. h. på sydsluttningen af en skogbevuxen bergås. Trakten kring sanatoriet är rik på naturskönheter då därtill kommer att luften är hög och ren".






När järnvägen Göteborg-Borås (GBJ) invigdes 1894 fanns i Hultafors till att börja med bara en liten anhalt. 1896 blev det en håll- och lastplats med en mindre träbyggnad.
Bild: Sveriges Järnvägsmuseum

Banvaktsstugan till höger i bild byggdes också 1894.
Bild: Sveriges Järnvägsmuseum

Byggnaden var rivningshotad 2009, men räddades och förvaltas nu av intresseföreningen "Banvaktsstugans vänner".




Trappan upp till stugan.


Ett regionaltåg (X11) på väg mot Borås passerar banvaktsstugan som skymtar till höger i bild.



Viaredssjön och Hultafors hållplats 1903.
Bild: Sveriges Järnvägsmuseum


1907-1909 byggdes ett nytt stationshus i engelsk stil och huset ritades av arkitekten Yngve Rasmusson. I huset fanns en andraklass- och en tredjeklass väntsal. Vid Hultafors station lossades bland annat oxelvirke till svenska Mått- och tumstocksfabriken samt virke till de välkända "Ballebomöblerna" som skickades från Hultafors till övriga landet.
Bild: Sveriges Järnvägsmuseum

Bild: Sveriges Järnvägsmuseum




Ett foto från 30-talet med tåg mot Borås.
Bild: Sveriges Järnvägsmuseum

Hultafors stationshus från baksidan 1969
Bild: Sveriges Järnvägsmuseum
...och från framsidan 1968. 
Bild: Sveriges Järnvägsmuseum

Stationen avbemannades den 21 maj 1971 då godstrafiken lades ned. F.o.m. den 16 juni 1980 drogs även uppehållen för persontågen in. Stationshuset blev efter avbemanningen personalbostad åt Hultafors Hälsocenter.


Tre bilder från den 21 maj 1971 då stationen avbemannades och den sista tågklareraren visade avgångssignal med signalstaven. Det var fotografens far som tjänstgjorde den dagen.
Foto: Anders M

Foto: Anders M

Foto: Anders M

En enkel biljett i 2:a klass Hultafors-Sandared den 21 maj 1971 kostade 1 krona och 60 öre.
Mer om biljetter finns HÄR.


En bild från 1972. Mötesspåret är rivet, men plattformarna är fortfarande kvar.
Foto: Anders M

Fotografens cykel står parkerad vid godsmagasinet 1972. 
Foto: Anders M


På marken ligger två nedmonterade A-signaler. Dessa kunde tågklareraren använda för att visa avgångssignal istället för att använda signalstaven.
Foto: Anders M


Tittar man noga på nedanstående bild kan man läsa att den övre rälen är tillverkad av Domnarvet 1944 och den undre av tyska Krupp 1919 för G.B.J. (Göteborg-Borås Järnväg). Domnarvet tillverkade järnvägsräls till slutet av 80-talet, därefter var det Inexa i Luleå som var huvudleverantör till SJ/Banverket. Inexa gjorde konkurs 2001 och idag  tillverkas inte längre någon räls i Sverige.
Foto: Anders M

1986 ville SJ riva stationshuset men innevånarna i Hultafors ville annat. Hultafors intresse- och bygdegårdsförening bildades och lyckades samla in 500.000 kr. Man tog över huset och efter en omfattande renovering är det idag en fantastiskt vacker byggnad. Det är också den enda byggnadsminnesmärkta byggnaden i Bollebygds kommun.

Framsidan april 2014


...och baksidan.



Vy över Hultafors.

På denna bild syns både godsmagasinet och stationshuset. Ett vattentorn fanns också men det revs någon gång efter 1942. 1926 uppfördes vid sjöstranden ett "svanhus" till de resandes förnöjelse.
Bild: Sveriges Järnvägsmuseum




Här står fotografen på den branta vägen upp till Sanatoriet och året är 1906.


Samma vy som ovan, men inte samma kort. Notera bilen nere på vägen!


Så här ser samma vy ut idag.

Landsvägsbussen till Bollebygd.



I början av 1930-talet beslutades att banan mellan Göteborg och Borås skulle elektrifieras. Den elektriska driften togs i bruk den 18 juni 1936. Ett tåg med ellok är klart för avgång mot Göteborg.












Ett tåg med Dk-lok väntar på möte i Hultafors 1968.
Foto: Björn Malmer



Tåg mot Borås med Du-lok som dragkraft. En trevlig kiosk med Pommac-skylt på taket fanns vid stationshuset och det är kioskinnehavarens vita Ford Cortina som syns på fotot. Till höger skymtar fotografens Volvo PV 444 K av årsmodell 1956.
Foto: Björn Malmer



Persontåg mellan Hultafors - Sandared 1975.
Foto: Per-Olov Brännlund


Ett litet filmklipp från en resa med tåg Hultafors-Olsfors-Bollebygd kring 1970. Vid 00.29 passerar vi banvaktsstugan Hultafors 774.
video
Film: Anders M




Att anlägga banområdet så nära Viaredssjön hade sina problem och stora ansträngningar fick göras för att området inte skulle glida ut i sjön .
Hultafors har genom åren drabbats av ett antal järnvägsolyckor, men ingen med dödlig utgång. 1908 rasar en del av banvallen med påföljd att ett gruståg hamnar i sjön. Ett virkeslastat godståg på väg till Tändsticksfabriken i Jönköping spårar på 30-talet ur vid Hultafors och några vagnar hamnar i Viaredssjön. Den 23 februari 1958 spårar ett persontåg ur pga rälsbrott och en av vagnarna hamnar i sjön. 1975 kör ett persontåg på stora stenar som rasat ner från berget. Loket och den första vagnen som var en resgodsvagn fick skrotas. Lokföraren blev svårt skadad i huvudet av en brandsläckare som lossnade, men överlevde. Den senaste olyckan skedde den 24 oktober 2001 då förskjutning av last orsakade en urspårning och en nedriven kontaktledning.

Här är några bilder från olyckan 1958. Tre vagnar spårade ur och en fjärde hamnade i Viaredssjön där den slog hål på isen och sjönk till hälften. I den vagnen satt ett 15-tal passagerare som chockade och våta kunde räddas. Ingen människa kom dock till allvarlig skada.
Bild: Sveriges Järnvägsmuseum
Foto: Curt Ylving

Foto: Curt Ylving


Kurorten och järnvägen gjorde Hultafors till ett blomstrande samhälle. Där fanns en tid tre affärer, bank och postkontor. Hellgrens affärslokaler bestod av två våningar med specerier i den första våningen och manufakturförsäljning i den andra. 


Affären stängde 1989 och blev därefter ett lanthandelsmuseum. Museet är nu också stängt och fastigheten fungerar enbart som boningshus. 



I denna fastighet fanns affären Kooperativa som startades 1920 och drevs fram till 1962 då affärsverksamheten lades ner.


Så här ser fastigheten ut idag.


Det finns fler spännande hus i Hultafors. Kan detta ha varit en bensinmack?


Mycket tyder på det t.ex. denna metallkonstruktion. Kanske var det här pumparna stod?
Uppdatering. I en kommentar skriver Lars Grimby om ovanstående fastighet:
"Det huset är uppfört 1936 och var chaufförsbostad åt Fam Kollén. Fam Kollén grundade Hultafors AB eller som den heter i folkmun "tumstocksfrabriken" 
När privatbilen blev mer populär behövdes både garage åt bilarna och bostad åt chaufförerna. Innan huset på bilden byggdes hade chauffören bott på vinden i Joel Kolléns privatbostad Villa Solbacken (det gula huset snett ovanför det på fotot), som uppfördes 1918 och saknar garage. 
Med fler bilar behövdes både bättre och fler bostäder åt de som körde och servade bilarna och inte minst garage och plats för service. 
Järnkonstruktionen på bilden är en gammal (hydrauliskt) lift för bilarna."

Lars Grimby, Villa Solbacken



En nedlagd bensinstation som var Uno-X och senare Pump. En bild på macken då pumparna var kvar finns HÄR.




Ett intressant hus som man ser när man passerar med tåget.



Gullstensön i Viaredssjön var under 1900-talets första hälft en vanlig samlingsplats för ortens ungdomar. Numera är ön i privat ägo.







Hultafors Sanatorium

1906 startades Hultafors Klimat- och Vattenkuranstalt. Kuranstalten drevs till en början mest som hotell och restaurant av en Direktör Witte. Witte sålde till en Göteborgskvinna, Agnes Olsson, vilken drev bolaget i konkurs. Efter konkursen köptes anläggningen av Ingenjör Joel Kollén. 
Kollén hade sommartid vistats i Danmark på Sjundedagsadventisternas kuranläggning och föreslog att samfundet skulle köpa anläggningen i Hultafors. 1926 köptes kuranstalten men man fick inte köpa i eget namn utan fick bilda en stiftelse, "Samfundet Sanningens Härold". Stiftelsen drev anläggningen fram till 2002 med bl.a. alkoholistvård och rehabiliteringsverksamhet. Från början fanns här också ett akutsjukhus, innan Borås fick en riktig akutmottagning. 

I en annons från 1942 står följande: 
”I härlig stärkande barrskogsluft ligger Hultafors Sanatorium, en fysikalisk dietistisk kurort, 1000 fot över havet”

Utsikt vid Sanatoriet Hultafors.




Hjärt- och kärlsjukdomar var det vanligaste skälet att söka sig till Hultafors, men flera av de tidiga patienterna led av fetsot (en finare omskrivning för fetma) och sattes på avmagringskur. Detta innebar en strikt kost med inriktning på det vegetariska, och naturligtvis utan alkohol eller kaffe.










Många patienter avvek för att få rejälare kost och kaffe hos något av Hultafors kaféer. Namnen "Stora fördärvet" och "Lilla fördärvet" på två av kaférörelserna uppkom vid denna tid.





Som kuriosa kan nämnas att Hermann Göring på 20-talet sägs ha behandlats (för fetsot?) på Hultafors.

En annons ur Sundhetsbladet från 1935.




Nota från 1934.



Sanatoriet, till vänster den nyare flygelbyggnaden.










Hultafors i vinterskrud.






















Interiör Salongen.






Hallen på 30-talet.


Hallen på 50-talet.



Matsalen.





Matsalen i juletid.















Annexet.


Krocketspel vid Annexet på 30-talet.


Kyrkan.






Parken.


Viaredssjön från Parken.


Hultafors 80-tal.




2002 sålde Adventistsamfundet anläggningen till en privat aktör på friskvårds- och rehabiliteringsområdet. Det drevs då under namnet Hultafors Hälsocenter.






Efter en konkurs köpte byggkonsulten Jan Lindberg 2010 Hultafors Hälsocenter för att bygga om husen till lägenheter. Det ska bli hyresrätter för 55+ med restaurang och annan service. 50–100 villor planeras också i området. Så här ser anläggningen ut i april 2014.

Baksidan


...och framsidan.



Viss renovering erfordras som det brukar stå i mäklarannonserna...



Terassen med vacker utsikt över Viaredssjön.

Huvudentrén till Hultafors behandlingscenter. Byggjobbarna har anlänt och renoveringen har nu påbörjats.







Tumstocksfabriken






En stor del av Hultafors tillkomst och framgångar beror på Svenska Mått- och Tumstocksfabriken som drevs av familjen Kollén. 
Den 20 maj 1875 undertecknades en internationell konvention om metersystemets införande. Ett riksdagsbeslut om allmän övergång till metersystemet fattades av riksdagen 1875 med en övergångstid 1879-1888.
En sådan genomgripande förändring öppnade naturligtvis möjligheter för kreativa entreprenörer. En av dem var arkitekten 
Karl-Hilmer Johansson Kollén i Stockholm. Från och med 1889 skulle det vara förbjudet att inom handeln använda svenska verktum. Men hur skulle människor kunna hantera detta praktiskt? Karl-Hilmer fann lösningen genom att 1883 uppfinna komparationslinjalen som visade meter- och tumskalan parallellt. 



Sedan konstruerade han en vikbar led och den moderna tumstocken var ett faktum.


Karl-Hilmer grundade 1883 Svenska Mått- och Tumstocksfabriken och 1907 flyttades tillverkningen till Hultafors. På samma plats låg tidigare Hultafors Bruk. Det startades 1847 och drevs i tre decennier. Bilden är från Tumstocksfabriken.


Svenska Mått- och Tumstocksfabrikens monter på Jubileumsutställningen i Göteborg 1923.


Sedan sonen Joel tagit över ledningen gick utvecklingen snabbt framåt och 1925 bytte företaget namn till Hultafors AB. 

Fabriken ligger fortfarande kvar på samma plats och tillverkar 6 mil tumstock om dagen. Utöver mätverktyg gör man också bl.a. yxor, hammare, släggor och stämjärn. Företaget ägs idag av Hultafors Group där också Snickers Workwear och Wibe Ladders ingår.



Kraftverket

Från Viaredssjön rinner Sörån ner mot Tumstocksfabriken och Olsfors. 



Här finns den vackra stenbron bevarad.


Längre ner finns lämningar av något jag inte vet vad det har varit. Kanske en såg? 



För att få elektricitet till tumstocksfabriken byggdes ett kraftverk i Sörån. Vattnet från ån däms upp och leds i en "kanal" på ovansidan av fabriken. En liten del av vattnet släpps dock förbi och rinner vidare i ån.


Kanalen slingrar sig fram uppe på berget.


Här tar kanalen slut och vill man ta sig vidare och se vart vattnet tar vägen så gör man det, enligt skylten, på egen risk.


Härifrån leds vattnet ner i en lång trätub som slutar i det lilla kraftverket. En spännande trappa finns ovanpå tuben.





Flygvy över Hultafors. (Klicka på bilden för större storlek).
Bild: hitta.se

Riksväg 40 vid Hultafors och Viaredssjön en höstdag någon gång på 60-talet.


Källor:
Hultafors Bygdegårdsförening
Borås Tidning
Svenska Turistföreningens årsskrift 1909
Anders M

10 kommentarer:

  1. Väldigt intressant läsning. Härligt att läsa om platser man bara ser från järnvägen eller bilvägen och bara kan gissa sej till vad som hänt där. Har du fler småorter med lika intressanta historier på lut?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är inte omöjligt! ;-)

      Radera
  2. Ja jäklar vilket inlägg! :-)

    SvaraRadera
  3. Mycket trevligt. Hultafors är ett trevligt men rätt bortglömt samhälle.

    Jag har ett klart minne av tågolyckan 1958. Jag var 14 år då och jag minns hur vi på Läroverket (i dag heter det Bäckängsgymnasiet) en tidig lördag förmiddag (på den tiden gick man i skolan även lördagar) såg och hörde att en massa ambulanser ryckte ut nerför Åsbogatan, som gränsade till vårt klassrum. Vi förstod att en svår olycka inträffat och någon timme efter fick vi veta att det var en tågolycka: "Ett tåg hade kört ner i Viaredssjön".

    Så småningom fick vi höra att det trots allt gått bra för personal och resande. På kvällen samma dag fick vi boråsare en ny chock: en buss från Alfredssons med ägaren själv vid ratten hade krockat med en lastbil och kanat nerför en slänt vid sjön Mjösa. Fyra av passagerarna dog vid olyckan. Det var mycket halt på platsen och ingen av förarna kunde undvika att krocka.

    Söndagen efter tågolyckan var en fantastiskt vacker dag och mina föräldrar och jag bestämde oss därför att vi skulle promenera den dryga milen till Hultafors för att titta på olyckan. Många hade kommit på samma idé och vagnarna låg fortfarande kvar liksom den som hamnade i sjön stod kvar där. Jag kommer inte ihåg om vi gick hem också men antagligen tog vi bussen.

    Tio år senare när jag började jobba på AB Trafikrestauranger träffade jag servitrisen i den vagnen. Kaféavdelningen var dessutom i den del av vagnen som gick ned i sjön först. Hon hade naturligtvis blivit rejält omskakad av själva smällen och det ofrivilliga badet men värsta fysiska skadan var brännsår hon fått eftersom en kanna varmt tevatten vält över hennes ben.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Staffan för att du delar med dig av dina minnen!

      Radera
  4. Men alltså, det var ju bara 3 månader sen jag åkte där och tog bilden på macken!
    Saaben som står vid pumparna är jag nästan helt säker på att den även tankade då.
    Där ser man hur fort samhällsservicen kan försvinna!
    Spännande inlägg förresten, med många fina bilder!

    SvaraRadera
  5. Göring var morfinmissbrukare.

    SvaraRadera
  6. Det finns två bilder av ett vitt hus med flera garagedörrar och en mellankonstruktion i betongen på gårdsplanen.

    Den ena bilden har texten " Det finns fler spännande hus i Hultafors. Kan detta ha varit en bensinmack?" Den andra bilden har texten "Mycket tyder på det t.ex. denna metallkonstruktion. Kanske var det här pumparna stod?"

    Det huset är uppfört 1936 och var chaufförsbostad åt Fam Kollen. Fam Kollén grundade Hultafors AB eller som den heter i folkmun "tumstocksfrabriken"

    När privatbilen blev mer populär behövdes både garage åt bilarna och bostad åt chaufförerna. Innan det huset på bilden byggde hade chauffören bott på vinden i Joel Koléns privatbostad Villa Solbacken(det gula huset snett ovanför det på fotot), som uppfördes 1918 och saknar garage.

    Med fler bilen behövdes både en bättre och fler bostäder åt de som körde och servade bilarna och inte minst garage och plats för service.

    Järnkonstruktionen på bilden är en gammal (hydrauliskt) lift för bilarna.


    Lars Grimby, Villa Solbacken

    SvaraRadera
    Svar
    1. Stort tack för en intressant kommentar!

      Radera